Kvinnoforbundet.fi

17. Jämställdhet i det kommunala arbetet
Den förtroendevaldas arbete präglas av de accentueras, medan kompetensen får en se- olika roller som arbetet innefattar. Den ena kundär framtoning. För varje förtroendevald rollen är intern och påverkas av gruppdyna- och tjänsteinnehavare är det en rättighet att miken i det konkreta arbetet inom fullmäk- bli respekterad och rättvist behandlad.
tige, styrelsen, nämnder, partigrupperingen och i växelverkan med den kommunala för- Det kan vara skäl att stäl a sig frågor likt ned- valtningen i övrigt. Den andra rollen är den anstående exempel: externa och offentliga, där media, väljarna • Görs det skillnad på politiker och och övriga samhällsaktörer bevakar de för- kvinnliga politiker? Kan den traditionella troendevaldas arbetsinsatser. De interna och bilden av en politiker (äldre man i kostym) externa rollerna som en förtroendevald har hindra kvinnor eller ungdomar att delta i berörs också av uppfattningar om kvinnor politiken eller rent av påverka hur väljarna och män. Det här kapitlet beskriver dessa roller ur ett jämställdhetsperspektiv, i syftet • Bedöms politikers kunskaper och intressen att stöda motarbetandet av deras negativa ef- könsstereotypt – förväntas det att en kvinna är intresserad av vård och en man • Håller man principen om jämställd könet) i minnet när nämnd-, styrelse- och Skapa förutsättningar för ett jämställt
deltagande i politiken
De grupper av människor som är underre- presenterade i politiken, exempelvis kvinnor, unga, unga föräldrar, invandrare o.s.v., ska uppmuntras och stödas att kandidera och Politiskt inflytande
delta i det politiska arbetet. För blivande po- Kvinnor utgör mer än hälften av Finlands litiker ur dessa grupper kunde utbildningar befolkning. Följaktligen borde kvinnor och och träffar ordnas där en central del är att män i ett jämstäl t samhälle kunna ha lika skapa nätverk. Representativ demokrati ska stort inflytande i politiken. Statistik visar att vara just representativ – al a behövs! kvinnor och män dock inte är jämnt repre- senterade vare sig inom det lokala eller na- I den kommunala förvaltningen bör arbets- tionella demokratiska beslutsfattandet eller formerna kunna justeras så att de blir mer flexibla och passar både kvinnor och män. Exempelvis kan mötestider justeras så att det Hur reagerar man på kön i
även passar för förtroendevalda med barn. kommunen?
För de kvinnliga kommunalpolitikerna och information om att barnvaktskostnader er- de få kvinnor på höga tjänsteinnehavar- och sätts från kommunens sida om föräldern är förtroendeposterna tenderar kvinnligheten förtroendevald. Arbetsgivare kan uppmunt- ras främja kvinnornas, men också männens Hur kan man främja jämställdhet i medier deltagande i politiken genom flexibla ar- betsarrangemang. Arbetsgivare kan också • Föreslå kvinnliga förtroendevalda (eller uppmuntra pappor att ta ut föräldraledighet eller att tidvis arbeta deltid för att satsa på • Låt även män intervjuas i ”kvinnofrågor” En öppen diskussion om jämställdhet i det politiska arbetet bör föras och upplysning i • Låt kvinnor göra uttalanden om jämställdhetsfrågor kunde ordnas för såväl politiker som övriga samhällsaktörer. • Frågor som berör familj, privatliv, klädsel Kvinnor, män och media
och utseende berör inte media, varpå man Som kommunalt arbetande, vare sig som för- kan tacka vänligt, men bestämt nej för troendevald eller tjänsteinnehavare, är det vara nyttigt att reflektera över den mediala • Ge journalisterna feedback om delen av det kommunala arbetet. Mediernas traditionella uppgift är att objektivt informe- ovidkommande p.g.a. sitt kön i media.
ra och analysera vad som händer i samhället, medan det mediala inflytandet i samhället Kom ihåg att al a – oberoende om de är har som bekant ökat. Politiken har också me- förtroendevalda eller ej – al tid har rätt att dialiserats, samtidigt som medierna har kom- granska en text som rör en själv innan den mersialiserats och innehållet riskerar därmed publiceras.
att al t mer förenklas och trivialiseras.
Källor och mera information
Forskning har visat att kvinnliga och man- - Aslama & Jääsaari, 1997. Kirsi, kiintiöt ja liga journalisters förmedling av kvinnliga och manliga makthavare har följande särdrag - BLANDIS texthäfte inkl. filmhandledning. http:// oberoende av journalistens kön, politiskt sys- www.6mix.nu/s/pdf/Blandis_slutversion.pdf. - Bruun, 1984. Informationens lagar och normer. - Hadenius & Weibull, 1999. Massmedier. Press, • den publicitet kvinnor får behandlar oftare - Härskarteknikerna: http://kilden.forskningsradet. no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132. • den publicitet kvinnor får handlar oftare - Journalistförbundet. http://www.journalistiliitto.fi om karaktär, familjeförhål anden, privatliv - Jämställt.se publicerade dokument om Härskar- och bekräftartekniker http://www.jamstallt.se/docs/ • sakfrågor som kvinnliga politiker driver - Kahn, 1996. The Political Consequences of Being a - Lammi & Taskula, 1994. Sukupuoli, media ja • en kvinnlig politiker hänvisas ofta till med - Norris, P. 1997. Women, Media and Politics. - Sreberny-Mohammadi & Ross, 1996. Women MPs - Statistikcentralen, 2007. Naiset ja miehet Suomessa.
- Härskartekniker, motstrategier och
bekräftartekniker
Ingen ska behöva acceptera ouppmärksam- het – al a är lika viktiga och värda att respek- En förklaringsmetod till de många gånger teras. Blir du utsatt för osynliggörande kan stora skillnaderna i maktstrukturerna och du påpeka att en presentation uteblev och arbetsrollerna i en arbetsgemenskap kal as presentera dig själv eller högt konstatera att för ”Härskarteknikerna”. De har utarbetats det du sade var viktigt och upprepa det. Vik- av Berit Ås, professor i socialpsykologi som tigast är att visa att du vill ha uppmärksam- med sitt identifierade av härskartekniker gav heten som du har rätt till.
många kvinnor (och också män) en nyckel till att förstå vad som sker när de inte blir hörda Bekräftarteknik: Synliggör på, när de förbises eller ignoreras. Dessa fe- Genom att lyssna på vad andra säger, visa nomen har säl an något med den enskilda gensvar och ge feedback synliggör du andra. personen att göra utan beror snarare på att Du bidrar till att skapa en respektfylld sam- betraktaren och användaren av härskartekni- arbetskultur och synliggör indirekt dig själv.
ker “placerar” personen i en viss grupp. Att ge härskartekniker namn är det samma som 2. Förlöjligande
att göra dem synliga och därmed neutralisera Förlöjligande försiggår exempelvis när kvin- nors insats blir hånad, när de blir utskrattade eller liknade vid djur, till exempel höns, eller I princip kan teknikerna användas mot al a kal ade för överkänsliga. Nedsättande skämt undertryckta grupper. Men Berit Ås menar om män är också förlöjligande. att de blir använda i speciella kombinationer och situationer gentemot kvinnor på grund Motstrategi: Ifrågasätt av manssamhällets definition av kvinnor som Du behöver inte tåla förlöjligande av vare objekt eller ägodel. Det har gått mer än 20 sig dig själv eller av kvinnor eller män som år sedan de blev definierade, omskrivna och grupp. Skratta inte med, utan upprepa vad diskuterade för första gången, men de är skämtaren sade och be om en förklaring. Det fortfarande aktuella. Att känna igen härs- är skämtaren som ska stå till svars för det kartekniker innebär effekterna och rädslan opassande, inte du.
som uppstår på grund av dem kan reduceras. kräftartekniker kan den utsatta ta kontroll Ta udden av och förhindra förlöjligandet över situationen, förändra det sociala klima- genom att respektera andra och bemöta al a tet och stöda andra som blir offer för härs- seriöst. Berätta inte kränkande skämt och skratta inte då andra berättar dylika utan stötta al a som blir utsatta för förlöjligande. 1. Osynliggörande
På så sätt ger du al a utrymme att uttrycka sig Osynliggörande försiggår när personer blir själva och sina synpunkter. bortglömda, förbigångna eller “överkörda”. Det kan ta sig i uttryck då en mötesordföran- 3. Undanhållande av information
de glömmer att presentera en mötesdeltagare Undanhål ande av information försiggår när eller ignorerar det som denna har sagt. Osyn- personer tvingas till att fatta beslut som det liggörandet fråntar personer deras identitet inte har informerats om på förhand eller när eller påminner dem om att de är oviktiga och viss information inte distribuerats till al a och detta resulterar i osäkerhet och ojäm- likhet bland de presumtiva mottagarna. Un- danhål ande av information är också det när Anamma insikten om att al a gör så gott de män som en självklarhet vänder sig till andra kan och att varje människas integritet är vik- män och då kvinnor inte ges information om tig. Eftersom du själv vill bli respekterad för viktiga saker på arbetsplatsen eller i det poli- dina prioriteringar ska du också uppmuntra andra prioritera och stöda dem i detta. 5. Påförande av skuld och skam
Beslut ska fattas på basen av information Påförande av skuld och skam sker genom för- som tillkommit al a jämlikt. Om du inte fått löjligande och dubbelbestraffning. Det för- den information du behöver så påpeka detta, siggår exempelvis när personer får veta att de bordlägg ärendet eller be om ajournering. inte är tillräckligt bra, även om anledningen Kräv också att en utredning görs om inci- denten beror på brister i kommunikations- • Att de handlar annorlunda och på ett nytt rutinerna eller på felaktigt beteende hos den sätt i förhål ande till vad som är normen i eller de som har informationen. Påpeka att bättring behövs för att ett rättvist och inklu- • Att de inte har kunnat skaffa sig tillgång derande beslutsfattande ska kunna ske.
bastuvkväll där bara vissa varit välkomna.
Bekräftarteknik: Informera och inkludera Var noga med att själv informera och inklu- dera genom hela beslutsprocessen. Se til att Att hitta en enkel motstrategi till Påförande al a berörda får likvärdiga möjligheter att fat- av skuld och skam-tekniken är inte lätt ef- ta beslut på basen av kunskap och diskussion.
tersom den bottnar i ojämställda strukturer i samhället. Inledningsvis kan du ta reda på 4. Dubbelbestraffning
mera om de normer och könsroller som finns Dubbelbestraffning försiggår när det är fel i samhället. Att prata med någon du litar på på al t som en person eller grupp gör eller är också bra för att få kraft till att konfron- inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot tera den/de som utövar den nämnda tekni- dem som man har fördomar mot. T.ex. när ken emot dig. Grunden är att inse att det är kvinnor i kvinnorörelsen beskylls för att orättvist och ologiskt att du upplever skuld vara orsak till al a skilsmässor och samtidigt och skam för något som inte är ditt fel och beskylls för att inte vara tillräckligt aktiva i som beror på ojämställdhet i samhället.
samhället och i politiken. ”Damn if you do, Bekräftarteknik: Bekräfta dig själv och Bekräfta, backa upp och stöd andra som ut- Du, liksom al a andra har rätt att göra dina sätts för påförande av skuld och skam. Be- egna prioriteringar utan att bli ifrågasatt el er rätta om samhällets orättvisa normer och att få dåligt samvete. Fundera igenom vad som strukturer och uppmuntra andra att gå sin är viktigt för dig och vilka val du vil göra i li- egen väg och stå emot trycket att foga sig till vet och informera omgivningen om dessa. Om könsrollsrelaterade ”måsten”. Genom att be- någon utövar dubbel bestraffning – påpeka att kräfta andra bekräftar du också dig själv. du har gjort dina prioriteringar utgående från tid, energi och värderingar och förtjänar att bli respekterad för den du är och för vad du gör.

2. Viktiga jämställdhetsbegrepp

4. Jämställdhetsaktörer i Finland

5. Jämställdhetsarbete internationellt

6. Metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen

7. Jämställdhetsplanering i kommunen

8. Småbarnsfostran och barnomsorg

13. Arbete mot våld i nära relationer

Source: http://www.kvinnoforbundet.fi/Site/Data/172/Files/handbok/Kapitel%2017.pdf