RÄtt ii 5.pmd

Tidskrift om rättssäkerhet rättskipning rättvisa och rättigheter. ISSN 1652-733x Nätuppl. www.ratt.cc -Hur ser du på utvecklingen i Sverige i dag, vad är Tanken med en tidning som fyller luckan mellan en akademisk debatt och massmediadebatten är bra.
Intervjun med Lotta Westerhäll var viktig /förra numret -Jag tycker inte att jag ser några större ljusningar.
av RÄTT/. Hon pekade på våra brister när det gäller att Europasamarbetet har inte fungerat särskilt bra. Det försvara de grundlagsfästa mänskliga rättigheterna.
har mest blivit en politisk eller kameral sak som skall Detta är frågor där vi i Sverige på grund av vår skötas mellan delegationer. Folket är inte engagerat historiska oskuld och vår isolering inte hängt med i detta. Man borde se det mer som ett projekt för att som på kontinenten. Vi har inte förstått, att principen närma folken och kulturerna till varandra.
att låta rätten vara underordnad den politiska maktenär en omöjlighet efter Gulag och Auschwitz. Den Vi har i Sverige inte någon uttalad tradition av fria debatten har vi inte tagit in; “saker som hänt på andra debattörer. Vi har haft framstående debattörer, men håll kan inte hända här, för vi har en så förträfflig de har alltid varit fast knutna till den institutionella mediavärlden. Alla fyra statsmakterna (om jag dåräknar in media) är med tusen trådar knutna till Enligt min mening måste man sätta människovärde varann.Om någon verkligen är en oberoende och mänskliga rättigheter på ett plan över debattör, så blir det lätt så att hon eller han blir parlamentarismen. Om vi får en majoritet som röstar marginaliserad. Institutionerna vill diskutera med för att vi skall kasta ut vissa flyktingar eller sluta varandra. Kommer det in en oberoende debattör, vårda senildementa, för att ta några exempel, då skall frågar de “vad representerar han? Om man bara ett sådant beslut inte vara giltigt. Jag menar att representerar ett visst tänkande eller en viss demokratin upphör, om man inte beaktar dess humanistisk tradition, räknas man som ointressant.
grundval, som är respekten för människovärde ochmänskliga rättigheter.
Titti Mattsson,
lektor i offentlig rätt,
juris doktor
-Du har i din avhandling visat att Sverige brytermot FN:s barnkonvention. –Vi har inte riktigt tagit barnkonventionen på allvar.
sak är att den svenska juristen till stor del är en Vi är inte riktigt överens med oss själva hur vi skall använda internationella konventioner. Vi har sedan statligtjänsteman gör. Det gör det svårt för den lång tid tillbaka en tradition av att se konventioner svenska juristen att arbeta med konventioner, utan som så luddiga, så dem kan vi inte förstå eller man har lättare att arbeta med detaljregleringar i tillämpa. Det är problematiskt. Europakonventionen svensk lagstiftning. Konventioner tar man inte till om mänskliga rättigheter är en konvention som förrän man är helt tvungen och det är man bara när Sverige gjort till lag, men de andra konventionerna är inte inkorporerade, som det heter. Vi har skrivit Haagkonventionen och några till, men inte under dem, ratificerat dem och sagt att vi skall följa dem. Barnkonventionen är en sådan liksom FN:sdeklarationer överhuvudtaget. Eftersom vi inte gjort Det där kan vara svårt att förstå för den gängse dem till svensk lag, kan vi, så att säga, inte bryta medborgaren; att man kan lova att följa en lag och mot dem och bli anklagade i domstol för att ha brutit så gör man det ändå inte. Det är en väldigt konstig mot dem. Det är bara Europakonventionen som kan konstruktion, men det är regeringens beslut och prövas i domstol. Den har vi gjort till svensk lag.
riksdagens. Den enskilde juristen märker inte av Den ligger t o m över svensk lag. Om svensk lag problemet särskilt mycket. I Norge gjorde man strider mot den, så måste vi följa Europa- barnkonventionen till norsk lag förra året och då konventionen. Vi har till exempel haft alla fall med kunde man se en explosionsartad utveckling i fråga omhändertagande av barn, där Sverige efter om att domar kom att grundas på barnkonventionen.
Europadomstolens utslag har varit tvunget att ändrasin lagstiftning.
–Vad kan det bero på att Sverige inte tarinternationella konventioner på allvar? Problemet med juristen som en perspektivlös
byråkrat berörde juristen och läkaren Siv
–Jag är inte rättshistoriker, men jag tror ändå att man Westerberg nyligen vid ett möte i Göteborg. Hon
kan säga att vi har en misstänksamhet mot det har framgångsrikt fört många fall av utomsvenska, det är en historisk tradition. En annan barnomhändertaganden till Europadomstolen. Utgivare MEDIA-ALTERNATIV AB, Box 2113, 135 02 Tyresö Fax 08-6498766 Pren. 90:-(4 kommande nr) Pg 4317514-0EUreg 556161645801 Styrelse Umeå jurister på fältet åberopar grundlagen. Deperspektivlösa byråkraterna, de som sitter på sittkontor o handlägger ärenden, är på väg att ersättas Siv Westerberg: –Det är
av en yngre generation, som har större perspektiv och är mer fritänkande. Så förändringen är på väg.
helt klart i omhän-dertagandeärenden att Den svenska juristen blir mer öppen för att ta till sig lärdomar och erfarenheter från det internationella fältet. Med vår pågående försämring av dariserar sig med den part som är en myndighet.
välfärdssystemen kommer vi att, som i många andra Domstolen tror kritiklöst på varje påstående som förs länder, få en skara av socialt medvetna jurister, som fram av socialnämnden och de efterfrågar inte några engagerar sig i de svaga i samhället, ett slags bevis. Samtidigt misstänkliggör domstolen, och gräsrotsjurister. Vi är inte där än. Men det pågår ett vägrar tro på, de biologiska föräldrarna.Det är märkligt nog så, enligt lag, att det är socialnämn-den som skall skriva till länsrätten och anmäla behovav offentligt biträde för föräldrarna. Och samtidigtsom socialnämnden gör det, brukar de begära att detäven skall förordnas ett offentligt biträde för barnet.
Det är då helt klart, att vid ärenden omtvångsomhändertaganden av barn, så vill bådedomstolarna och, framför allt, socialnämnden, attföräldrarna skall ha en halvsovande advokat. Sådanatycker de om, medan vi som är öppet kritiska motvår tvångslagstiftning, vi betecknas som "olämpliga".
Jag har vunnit ett antal mål mot svenska staten iEuropadomstolen och det är väl om något ett provpå min lämplighet! Titti Mattsson: –Siv Westerberg kan sägas ha varit
en förgrundsgestalt i fråga om att vidga det svenska
synfältet. Hon var verkligen inte populär hos våra
domstolar; de tyckte hon var väldigt jobbig. Det är
väl ett slags svensk tradition att vi vill tro att vi är
bra och att vi inte vill låtsas om utomsvensk kritik.
–Vad ser du för möjligheter till förbättringar? –Det sker påtagliga förändringar i Sverige. Om man vill uttrycka sig krasst, kan man säga att vi har haftmånga jurister som knappt varit medvetna om att vi haft en grundlag. De har sett den som ett nödvändigt ont. Detta till skillnad från många andra länder, därgrundlagen för en jurist är det absolut mest centrala, det som man hela tiden utgår från. Men nu sker helt klart en förändring hos oss. Det händer allt oftare att I Sverige har vi inte haften särskilt starkdoktrinnivå. Vi har haft Roddy Nilsson docent
en motvilja mott e o r e t i s e r a n d e –Som socialhistoriker intresserar jag mig i min forskning för bl a de ideologiska motiven för historiska skeenden. Sverige hade på trettiotalet och ända in på sjuttiotalet en väldig tillit till sk objektiv forskning på det sociala området. Politikerna sa; "ge oss siffror på det här, ta fram statistik". Det kunde gälla allting från bostadsförhållanden till drogkonsumtion. Stora utredningar tillsattes som kunde hålla på i decennier. I dag är trenden snarare skall göras. Nytta och effektivitet har varit att utredningar skall ske snabbt och med direktiv som honnörsord, inte minst beslutseffektivitet. Häri ligger gör att resultaten är förutsägbara. Det finns problem givetvis en latent risk för rättssäkerheten.
hos bägge förfaringssätten. Inte minst den senaremodellen innebär faror för ett land som inte har en En intressant uppgift för den yngre generation av mycket stabil konstitution att bygga på. Men frågan juridiska forskare som Titti Mattsson berör, kunde är om ens grundlagsskydd gäller i den utsträckning vara att titta på hur jurister kan och bör ställa sig i spänningsfältet mellan ideologisk nivå och praktisknivå. Den spänningen blev tydlig i samband med de Vi kan se på det som händer i de anglosachsiska av myndigheterna förordade steriliseringarna av länderna, USA och Storbritannien. Där brukar man människor i Sverige på trettiotalet. Då fanns det hävda att deras lagstiftningstradition som bygger på jurister som sa nej. Dessa jurister befann sig i regel liberalismen är ett mycket starkt skydd för individens bland de politiskt sett konservativa, så detta var ingen rättigheter och integritet. Men se vad som hänt de enkel höger/vänster-fråga. Dessa jurister tog i senaste två åren! Inskränkningen av individers frihet praktiken samma ställning som de svenska är i dag mycket starkare i USA och England än hos kommunisterna, men deras drivkraft var en jämförbara demokratiska länder. De nya yrkesmoral, inte en politisk ideologi.
terrorlagarna i USA och England är fruktansvärda;människor kan fängslas långvarigt utan officiell –Om doktrinnivån, som i England, inte visar sig vara anklagelse och utan advokat. Och detta i länder där ett tillräckligt skydd för individens rätt, får man man ständigt betonar vikten av ett starkt skydd för kanske hoppas på att yrkesmoral och personlig moral skall bli de nya fundamenten för en humanistisk syn. England har sin tradition sedan Magna Charta 1215, –En viktig fråga är förhållandet mellan humanism som säger att människor inte får fängslas utan och rätt. Rätt är inte identiskt med juridik; det finns rättegång. Ändå har politikerna drivit igenom lagar också en moralisk rätt. Jurister kan i många lägen på rekordtid som går helt på tvärs med denna vara inhumana genom att följa befintliga paragrafer.
tradition. Det har skett under åberopande av att det Utöver paragrafmoralen finns juristers och andra är ett nödläge. Att det har kunnat ske, visar att ämbetsmäns yrkesmoral och en personlig moral och grundlagens skydd för de mänskliga rättigheterna kring detta måste bedrivas samtal, studier och forskning. En viktig sak är att se hur debattenutvecklas i övriga EU-länder. Det är i dag viktigt att Jag har i min forskning försökt analysera liknande vi inte tar alla våra impulser från England.
paradoxer genom att jämföra en doktrinnivå, sominbegriper den intellektuella akademiska debatten.och en praktisk nivå i socialpolitik ochkriminalpolitik. Ibland visar analyserna på dessa (I nästa nummer av RÄTT intervjuas Lena Agevall, nivåer på en samstämmighet och ibland går de isär.
som studerat yrkesmoralens möjlighet att hävda sigmot byråkratiska systems ekonomistiska krafter)

Source: http://www.ratt.cc/images/r_tt5.pdf