En föräldramanual om läxläsning
Institutionen för didaktik, Uppsala universitet
Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få sina barn att göra läxorna utan ständiga påminnelser och tjat. Barn har goda skäl.
En del barn gör läxan med stor glädje. Andra barn vill hellre göra något annat. Grundprincipen för läxläsning är att man som förälder måste göra läxläsningen rolig och trevlig för barnet, åtminstone så rolig och trevlig som möjligt. Ur ett lärarperspektiv kan man se läxläsningen som ett sätt att använda fler av dagens timmar till inlärning än vad man hinner med i skolan. Vidare ses ibland läxläsning som ett sätt att vänja barnen vid egenstudier, något som kan behövas när barnet börjar med studier på högre nivå. Ur barnens perspektiv kanske läxläsningen upplevs som något som tar tid från roligare aktiviteter. Dessutom har barnen ofta svårt att se att de har något att vinna på läxläsning. Många föräldrar upplever att de måste säga till sina barn både en och två gånger innan barnen börjar göra läxan. Påminnelser, tjat och konflikter är vanliga när föräldrar ska hjälpa barn att göra läxorna. Denna manual ger föräldrar chansen att minska påminnelser, tjat och konflikter samtidigt som läxorna ändå blir gjorda. Manualen bygger på att det finns goda skäl för barnet att inte vilja göra läxan. Antingen tycker barnet att det är så jobbigt eller tråkigt att göra läxan att de hellre gör något annat eller så tycker barnet att det är roligare att syssla med något annat. Om man som förälder vill hjälpa sitt barn att göra läxan kan man göra på (minst) två olika sätt. Antingen får man tjata och ibland hota för att få barnet att göra läxan eller så får man se till att barnet själv upplever att det har något att vinna på att göra läxan, dvs. locka och uppmuntra barnet att göra läxan. Barnet måste helt enkelt uppleva att det har mer att vinna på att göra läxan än vad det vinner på att inte göra läxan. Man kan se det som en dragkamp mellan olika saker:
• umgås med kompisar jämfört med att göra läxan • spela dataspel jämfört med att göra läxan
Som förälder gäller det att vinna den dragkampen med trevliga och positiva medel. Läxor – hur gör man?
Det är vanligt att barn inte gör läxorna av egen fri vilja. Ofta får föräldrar påminna gång på gång innan barnet börjar göra läxan. Både barn och föräldrar hamnar lätt i roller som de inte trivs med. Barnen kanske inte trivs med att vara trotsiga eller undanglidande. Föräldrarna trivs lika lite med att säga till gång efter gång. En del föräldrar hamnar i en situation där de känner sig tvingade att hota med indragna privilegier när barnen inte vill göra läxan, exempelvis ”om du inte gör läxan får du inte titta på TV ikväll”. Många föräldrar känner sig missnöjda med sig själva när de tvingas ta till dessa hotelser. Ytterligare en nackdel med detta är att barnen kan börja förknippa läxorna med obehag och då blir det ännu svårare att motivera barnet att jobba med läxorna. Som förälder kanske man tänker att barnet i alla fall fick läxan gjord. Problemet är dock tjat eller hot endast fungerar för stunden. I längden slår de flesta barn dövörat till och föräldrarna tvingas tjata mer eller hota med mer långtgående konsekvenser. Läxläsningen blir på detta sätt mer och mer olustbetonad, både för barn och för föräldrar. Man hamnar i en negativ spiral. Hur gör man då som förälder om man vill hjälpa sitt barn med läxorna? Principen är att struktur och beröm är betydligt mer effektivt än tjat på lång sikt. Tjat fungerar bara på kort sikt – och är tråkigt för alla inblandade.
Nedan presenteras några enkla punkter för hur man kan hjälpa barnen med läxorna. Nyckelorden för att få läxarbetet att fungera är rutin, plats, planering, mindre delar och beröm. Rutin Det är viktigt att man skapar goda rutiner kring läxläsningen. Syftet med det är att minska påminnelser och tjat. Man bör bestämma en viss tid varje dag då man gör läxorna. Barnet skall helst ha hunnit äta ett mellanmål eller middag så att energin inte tar slut med en gång. Kanske behöver barnet vila lite innan läxläsningen. Se också till att läxläsningen inte krockar med t.ex. barnets favoritprogram på TV eftersom detta givetvis leder till frustration och bristande koncentration. Vid skapandet av rutiner är det klokt att låta barnet vara delaktigt. Ingen känner till barnets situation bättre än barnet. Att barnet är delaktigt ökar chansen att barnet gör läxan. Plats Det är bra om barnet kan arbeta i lugn och ro. Som förälder tycker man kanske det är praktiskt att barnet sitter vid köksbordet, så man själv kan göra annat samtidigt som man övervakar läxläsningen. Detta kan givetvis vara en bra idé men om det blir för oroligt är det bättre att barnet hittar en lugnare arbetsplats. Då får den vuxne i stället gå till barnet när det behövs. Barnet behöver en bra arbetsställning och tillräcklig belysning. Planering Tag reda på (fråga exempelvis läraren) när läxorna ska vara klara och hjälp barnet med en veckoplanering om det behövs. Se till att barnet får en möjlighet at vara delaktig i planeringen, då ökar chansen att barnet gör läxan. När det gäller mer omfattande läxor är det bra att inte spara allt till den sista kvällen, utan dela upp uppgifterna jämnare över flera dagar. Mindre delar Om barnet har många eller omfattande läxor kan det behöva hjälp med att strukturera arbetet. Om barnet har svårt med uthållighet och koncentration kan man som vuxen hjälpa till att göra varje läxa mer överskådlig. Då delar man in läxan i mindre delar, och när barnet är klar med en del tittar man igenom den tillsammans. Beröm Att tjata på barnet kan fungera för stunden. På längre sikt kommer barnet dock att sluta lyssna och föräldern kommer att tvingas tjata mer och mer. Då är det betydligt mer effektivt att använda sig av beröm jämfört med tjat, hot eller bestraffning. En del föräldrar invänder kanske mot detta påstående och frågar ”varför ska man behöva uppmuntra och belöna läxläsning – det borde barnen göra ändå.” Problemet är att om barnet gör läxan för att slippa tjat så kommer barnet inte att få någon egen drivkraft till att göra läxorna. Barnets drivkraft kommer att grundas på en längtan efter att slippa tjatet. När tjatet försvinner kommer barnet att sluta göra läxan. Läxläsningen har då blivit beroende av att en förälder finns närvarande för att kunna tjata. Om man som förälder istället uppmuntrar läxläsning så ökar istället sannolikheten för att barnet upptäcker att det kan vara tillfredsställande att göra läxan. Barnet får då en möjlighet att finna en egen drivkraft till att göra läxorna.
För en del barn räcker det att föräldern berömmer barnet efter att läxan är avklarad. För en del barn behövs mer än så. Några barn behöver tätare intervall mellan berömmet. Att dela in läxan i mindre delar är ett effektivt sätt att skapa fler situationer för att ge beröm. Efter varje del som barnet gjort kan föräldern ge beröm. Det är viktigt att vara generös med berömmet. Då kommer barnet att förknippa läxläsningen med något positivt. Det finns några principer som gör beröm mer effektivt.
• Beröm konkreta beteenden: När ett barn får beröm är det viktigt att tala om vad som är
bra, till exempel ”Bra Lisa, nu har du gjort klart första delen av läxan – och du har skrivit jättefint”. Säg till barnet exakt vad han eller hon gjort som du uppskattar.
• Ge beröm direkt: Eftersom beröm är en färskvara är det klokt att se till att ge berömmet
direkt efter att barnet har gjort något bra eller kanske rentav när barnet håller på. Beröm är helt enkelt mer effektivt ju närmare det är kopplat i tid till själva beteendet.
• Barnet måste uppleva att berömmet betyder något positivt och önskvärt. Det är viktigt att
hitta en form av beröm som barnet uppskattar. Vissa barn uppskattar uppmuntran inför andra, andra gillar mer diskret uppmuntran. Vissa gillar en hand på axeln, andra föredrar ett uppmuntrande ögonkast. Det är viktigt att läsa av barnens reaktioner och anpassa sig.
• Minska uppmärksamheten på negativa beteenden. För att beröm skall fungera riktigt
effektivt är det nödvändigt att samtidigt minska fokus på negativa beteenden. Faktum är att oönskade beteenden ibland kan förvärras om de uppmärksammas gång på gång. Slentrianmässiga tillsägelser bör således undvikas.
• Ge inte beröm utan anledning. Detta genomskådas ganska snabbt av barnet. Se däremot
till att hitta anledningar att ge barnet beröm.
Belöningssystem
För många barn räcker det med verbal uppmuntran, men några barn behöver lite mer för att komma igång med läxorna. Då kan man komma överens med barnet om ett belöningssystem. Det finns flera typer av belöningssystem. Här är två exempel: Farmors lag Farmors lag handlar om att göra det tråkiga först och det roliga sen. I stort sett alla föräldrar har använt sig av metoden någon gång – ”du måste städa rummet innan du får spela datorspel…”. Barnet får exempelvis inte sätta sig vid datorn eller TV:n förrän hon eller han har gjort en viss mängd skrivarbete hemma. Det finns två tydliga skillnader mellan farmors lag och ”vanliga hot”. Dels att det handlar om en tydlig överenskommelse med barnet innan läxläsningen börjar, inte ett hot under pågående konflikt mellan barn och förälder. En annan skillnad är att det roliga som kommer efter läxläsningen skall bestå av lite mer av det roliga. Om barnet brukar få sitta vid datorn 30 minuter varje dag så får barnet (om han eller hon gör läxan) sitta 15 minuter extra när läxan är färdig. Poängsystem
Syftet med poängsystem är att göra berömmet mer systematiskt. Om man arbetar med ett poängsystem blir det lättare för föräldern att komma ihåg att ge beröm med jämna mellanrum. Samtidigt finns det alltid en risk för att poängsystem kan missbrukas och förvandlas till ”bestraffningssystem”, dvs. ett system som bygger på att man hotar med att barnet inte kommer att få poäng om det inte gör läxan. Detta får inte ske. Då är man tillbaka i samma fälla som man var i när man började – tjatfällan. I arbetet med poängsystem är det viktigt att betona det positiva i att barnet gör läxan och att systematiskt ge beröm samtidigt som man ger poäng. Ett enkelt poängsystem med delmål brukar fungera bra. Dela in läxan i mindre delar som tar ungefär fem minuter att göra klart. Efter varje del av läxan får barnet en poäng. Sedan kommer förälder och barn överens om vad man skall kunna byta poängen mot och hur många poäng det skall kosta. Det viktigaste är att barnet kan byta till sig saker som barnet tycker är roliga. Det kan vara vad som helst, lite extra lördagsgodis, frukost på sängen, att få välja videofilm eller efterrätt. Se till att inte välja för dyra eller tidsödande belöningar – det leder i värsta fall till att föräldern inte kan stå för sin del av avtalet. Låt barnet vara med och bestämma vilka belöningar som man skall ha. Då ökar sannolikheten för att barnet tycker att belöningen är rolig. Poängen är en markör En poäng är något man kan byta mot en belöning. Poängen kan utgöras av en guldstjärna, ett kryss i en ruta eller något liknande. Syftet med poängen är bara att hålla räkning på antalet intjänade poäng. Tänk på att själva poängen inte bör vara så attraktiv att barnet vill behålla den. Om barnet inte vill byta bort poängen mot belöningen så är antingen poängen för rolig eller belöningen för tråkig och poängsystemet i värsta fall att sluta fungera. Ta aldrig tillbaka en poäng En grundläggande princip när det gäller poängsystem är att föräldern aldrig får ta tillbaka en poäng som barnet har fått. Att ta tillbaka en poäng när barnet gjort något tokigt (exempelvis slagit ett syskon) skapar osäkerhet i poängsystemet. Det är bättre säga till barnet på vanligt sätt när det gjort något dumt. Blanda inte in poängen i sådant som inte rör läxläsningen – poängen tillhör poängsystemet för läxläsningen. Att ta bort en intjänad poäng kommer att leda till att barnet inte vill samla poäng (dvs. inte göra läxan) eftersom de ändå riskerar att försvinner. Dessutom kommer den tillbakatagna poängen förmodligen leda till en konflikt, vilket var precis det som denna manual syftade till att undvika. Syskon Det är inte ovanligt att syskon blir avundsjuka när något barn i familjen får ta del av belöningar. Ett enkelt sätt är att låta alla barn vara med och dela belöningen. Då känner förhoppningsvis barnet som gjort läxan att det är roligt att kunna bjuda sina syskon på något roligt. Några exempel:
• ”Kom nu! Linnea har gjort klart läxan. Alla får en godisklubba.” • ”Allan byter in sin poäng nu. Kom och kolla vad ni får.”
Sedan får man så klart tänka på att belöningen kanske upplevs som mer värdefull ifall man får något som inte de andra syskonen får. Därför kan man se till att blanda belöningar, både sådana som barnet får ta del av själv och sådana belöningar som alla syskonen får ta del av. Detta är upp till varje förälder att bestämma.
Slutligen. Detta är ett sätt för föräldrar och barn att få chansen att bryta mönster de inte är nöjda med – en chans att få prova nya roller. Om man arbetar med poängsystem är det viktigt att berömma barnet samtidigt som han/hon får en poäng. Beröm och uppmuntran är kärnan i programmet. Om man arbetar med poängsystem så bör man tänka på att poängsystemet endast skall finnas ett kort tag (några veckor eller månader) för att motivera ett barn som inte vill göra läxan. Under tiden skall föräldern få möjlighet att komma igång med att ge beröm och uppmuntran, istället för att använda ständiga påminnelser och tjat. Efter ett tag (ibland efter några veckor, ibland längre tid) kan poängsystemet avvecklas. Då är det viktigt att föräldern har skapat en positiv läxläsningsmiljö. Det vill säga; goda rutiner, en bra arbetsplats, god planering, läxa i mindre delar och en varm och berömmande atmosfär. Att arbeta med poängsystem kan vara svårt. Det viktigaste är man förstår att poängsystem är ett sätt att undvika tjat och konflikter. Att tjata på barnen med hjälp av poängsystemet (”Om du inte gör klart läxan får du ingen poäng”) är givetvis inte bättre än att tjata på barnet utan poängsystem. Om man märker att man tjatar lika mycket som tidigare så skall man givetvis inte arbeta med poängsystem.
Introduction : présentation de NanoSMS (Jérémie Léonard, IPCMS) Surfaces fonctionalisées et nanostructurées pour applications biomédicales : Nadia Jessel, UMR 595, Faculté de Chirurgie Dentaire: « Nanostructured and Multilayered Active Materials for Clinical Applications” Lydie Ploux, ICSI, Mulhouse : « Adhésion de cellules osseuses humaines et de bactéries sur des surfac
The term "chemical compound" is not defined for purposes of the exemption from tax for this item under section 212.08(2)(a), F.S., so the plain and ordinary meaning of the words must be considered. The term "chemical" is defined as "a substance.obtained by a chemical process, prepared for use in chemical manufacturing or used for producing a chemical effect." W